När man kommer ner till båtklubben och ser någon som behöver hjälp är det självklart man släpper det man håller på med och hjälper till. Nästa gång kan det vara min tur att behöva den hjälpen, det är så det fungerar i båtklubben. Ganska naturligt och i grund och botten självklart.
Detta tankesätt skulle vara värdefullt att applicera på samhället i övrigt kan man tycka. Jag är glad och tacksam att detta lever kvar inom några få områden och idag var det Rikard som behövde hjälp. Passande bra då jag hade epoxi i bilen.
Under ett par säsonger har Rikard och Franti haft ett återkommande problem med rodret. Det har inte riktigt rätt passform i fästet, så nu passar det bra att plasta in det för gott. Det är en hel del krafter i rörelse just i infästningen, så vi skall förstärka med lite glasfiber samtidigt. Vädret och temperaturen är perfekt för ett jobb som detta. Förbereder och inväntar Rikard… då ringer han och meddelar att han fortfarande jobbar… hinner inte ikväll… Bara att packa ihop och åka hem. Som det kan bli…
I morgon är det allmän städdag på klubben, men på eftermiddagen åker presseningen av!
