MMSI: 265811210
Call sign: SF5891
https://vrm.victronenergy.com/installation/101480/embed/797b7a1a

Så låg hon där och väntade!

Där låg hon i sin skönhet, stilla och lugnt och bara väntade.

Direkt efter seglingen till Köpenhamn, blev det tätare med besöken nere vid Falkenbergs Båtsällskap. Tom och Rikard hänger där en hel del, så det var inte svårt att få kontakt med folk som har båt – för råd och tips! Tom har alltid pratat sig varm om ett par som varit ute och seglat världen runt under flera år, byggt sin egen båt och har en oerhörd kunskap om segling. Både Tom och Rikard hade gått navigationskurs och tagit skepparexamen hos dem. Jag hade träffat dom tidigare och tyckte de var väldigt trevliga och glada människor, så jag lade en vänförfrågan på Facebook till dem.

Berit och Kjell Furuholm på Maridadi. Foto: Marianne Bengtsson – HN

Min vänförfrågan blev snabbt besvarad och jag skrev ett litet meddelande om vad jag var ute efter och om det var något speciellt att tänka på vid val av båt… Det tog inte lång tid så hade jag fått förslag på bra båtar i rätt prisklass och då och då damp det ner ett meddelande ”har du sett denna!”, ”jättetrevlig båt, en sådan seglade vi…”

En av dessa båtar visade sig vara en båt som låg i en liten hamn i Malmö, strax nedanför Turning Torso. Jag hade sett annons på den tidigare på Blocket – tyckte den såg intressant ut, funderat på om jag skulle ta en titt på den. Jag och min flickvän – Madeleine, vi har en stuga strax utanför Malmö och jag råkade vara där den helgen Kjell tipsade mig om båten. Ringde och bokade en träff för visning. Solen stod högt, det var varmt och knappt någon vind att tala om – en perfekt dag för båtvisning. Jag körde ner till hamnen för att möta upp Magnus, som var ägaren. Trots mina ringa kunskaper om båtar visade Magnus mig allt, berättade dess historia och vad han kände för henne. Jag var helt såld! En i mitt tycke perfekt båt. Uppfyllde alla mina ”krav”. Svenskbyggd på 60-talet, gedigen, rymlig, säker, härlig patina. INDIGO hade väldigt trevliga snickeridetaljer, gjorda av ett danskt skeppsvarv i Roskilde. Min farfar som var möbelsnickare, hade lärt mig uppskatta hantverkskänslan och detaljerna på båten var av högsta klass. Träslaget som använts var Oregon Pine, betydligt ljusare än teak, så känslan var ljust och lätt. En hel del patina, men rent och fräscht. Ägaren hade bott på INDIGO de senaste 10 åren och det fick mig trygg i mitt beslut!

Ljus och trevlig atmosfär, med ståhöjd.
Kabyssen – riktigt stora ytor att jobba på.
Trevliga, smarta förvaringslösningar integrerade i möblemanget.

Jag sa som det var, jag vill ha båten, men måste se hur jag kan lösa det ekonomiskt… Jag hade blottat mig!
Men detta är ett tillfälle och jag ville inte missa det.
Nu var det upp till mig att fixa fram pengar!

No Comments

Post A Comment

Translate »