vad kan gå fel?

Det som på morgonen skulle bli en enkel resa till Anholt, blev en strapats utan dess like. Navigatorn hade fortfarande inte någon position, så nu gällde det att få igång den… AIS:en genererar en GPS signal, likaså VHF-radion och navigatorn har även den en egen GPS. Får börja med att köra halveringsmetoden och felsöka. Koppla ur två av tre och se vad som händer… Ner till panelen och plockar ut två flatstiftssäkringar, gör en ny omstart på navigatorn… JAAAA!!! Det funkar!!!
Nu ser jag var jag är och kan på ett säkert sätt ta mig in till hamn och förbi sandrevet utanför. Provar även att koppla in VHF-radion, för skulle det skita sig, vill jag ändå ha möjlighet att kalla på undsättning. Navigatorn funkar fortfarande och kan konstatera att det är AIS:en det är fel på. Det kan jag leva med…

Nu har vågorna i skydd av ön avtagit betydligt, men det blåser fortfarande styvt 17 m/s och i byarna upp till 22. Tar beslutet att ta ner storen, nu när det inte går så grov sjö. Rätt matt av hunger och trötthet får jag ner storseglet och kan påbörja färden in mot hamnöppningen.

Kroppen gick på övertid, totalt slut, nu skulle jag bara lägga till och förtöja… eller?

Utan näring en hel dag, ståendes i 11 timmar i grov sjö, tänker man inte klart. Jag ville bara iland. Det var en hel del båtar när jag gled in i hamninloppet, Tom hade sagt till mig att jag skulle förtöja ute vid stenpiren, det är minst båtar där, då det är långt att gå in till toaletterna. Folk är bekväma av sig och vill ligga så nära som möjligt. Helt ok för mig.

Kommer in till hamnen, stenpiren ligger på styrbords sida och vinden ligger rätt i fören när jag girar in mot lediga platser… Ser stora skyltar ”Båtar endast 13 meter”, ”BÅTAR ENDSAT 13 METER”… Indigo är bara 10,7 meter hinner jag tänka, här får jag inte ligga!!! – och lägger i backen. Propellerverkan gör att båten vrider sig och vinden får tag i båten som börjar driva. Det här med att lägga till en båt på 11 ton i hård vind, höll på att sluta med katastrof. En 4-5-6 miljonersbåt ligger i farozonen när aktern sveper förbi hela långsidan. Hinner slänga ut förtöjningen till en hjälpsam tysk som ser mitt prekära läge. Får fatt i en fender och med minsta möjliga marginal hinner jag trycka ner den mellan båtarna… Nu låg jag där, förtöjd, utmattad och mentalt helt slut. Jag fixade det!

Låg raklång i sittbrunnen och hörde vinden vina i 10 minuter innan jag fick ta tag i röran på båten. Kläder, täcken, kuddar ja, allt som kunde dra till sig vatten, var blött. Glas, tallrikar, bestick, böcker och dator låg på durken i en ända röra… Plockade i ordning lite grovt för att sedan påbörjade maten. En flintastek i stekpannan och potatissallad fick det bli. Svepte en öl och somnade av utmattning i soffan.

Premiärresan till Anholt var klar!

Fulla segel och högt skum!